Är Illmar toppen på ett isberg?

Diskussionerna i media och på nätet går heta kring Illmars uttalande kring de trakasserier den judiska befolkningen i Malmö utsatts för. En fundering jag haft sen en vän frågade mig om vad jag tror han egentligen menar när han slinter med tungan är att det kanske inte är så att det är Illmar som är problemet. Han är med största sannolikhet en produkt av sin miljö. I de flesta sammanhang finns formella och informella regler för hur vi förväntas bete oss. Är det kanske så att inom det propalestinska socialdemokraterna växt fram en informella och outtalad värdegrund som säger att kritik av judar och Israel är ok, även om man tillåter sig att använda grova penseldrag. En sådan värdegrund skulle förklara rätt mycket av Illmars beteende i frågan. Han lever kanske i en miljö där att tala om Israel-lobbyn, att tycka att demonstrationsrätten ska användas försiktigt av de som anordnar demonstrationer för Israel och så vidare är accepterat och till och med förväntat. Det är kanske inte Illmar som är problemet, han är kanske bara det första synliga symptomet.

LÄs Skånskans artikelserie, Sydsvenskan och SvD